SKATTEVERKET HAR UPPDATERAT INFON TILL INFLUENCERS

19 april, 2018

Har ni sett att Skatteverket har uppdaterat sin sida om influencers och att betala skatt? Super bra! MEN…
Det finns två saker som jag tycker kan redas ut lite som en lätt kan misstolka.
Det första som jag själv misstolkade när jag bara läste igenom lite snabbt var denna text

Jag tycker att det vid en första anblick låter som att om jag tjänat under 18 900kr på ENBART mina sociala medier, inte behöver skatta. Men det stämmer inte. Utan det är den totala inkomsten på hela året dom menar. Om jag har ett annat jobb, föräldrapenning etc så kommer jag med största sannolikhet upp över 18 900:- på ett år. Då ska det alltså skattas på även om jag kanske bara fått in 4000:- via mina sociala medier.
Skatteverket har faktiskt med ett exempel på sin sida, men jag vet att många inte brukar läsa dessa 😉
Så här ser deras exempel ut;

Sen tycker jag det är lite slarvigt av Skatteverket att använda ordet ”lotta ut” när det är olagligt att lotta ut produkter till sina följare 😉

 

VI GUPPAR RUNT MED EN BADRING UTE I HAVET

18 april, 2018

Okej.. Här har jag gått och väntat på att Barnspecialistmottagningen i Uppsala ska höra av sig och tala om att de tagit emot en remiss från Barnspecialistmottagningen i Enköping om att vi ska flyttas och börja gå hos dom i Uppsala i stället.
Ungefär i mitten på februari var sista kontakten jag hade med Barnspec. i Enköping, då sa personen i telefonen att hon skulle skicka en remiss.
Idag på BVC träffade vi en läkare som då gick in och undersökte saken eftersom att jag nämnde att vi inte hört något på ganska lång tid nu. Då säger han att ingen remiss är skickad till Uppsala, utan den är skickad till dom i Heby. Alltså till vår egen BVC.
Och att vi ska väga och mäta henne på vår BVC som i sin tur ska rapportera vidare till Enköping. Så det är alltså Enköping som fortfarande ska ha koll och följa upp. Varför har jag då inte hört något om detta? Varför har dom inte hört av sig till oss om det är dom som ska följa upp och ha kontakt med oss? Sista kontakt var som sagt i februari gällande en flytt.
Det känns så jäkla frustrerande! Som att jag bara gått och trampat omkring helt i onödan, slösat tid.
Vi var ju och gjorde svettestet och den läkaren frågade vad planen var. Jag hade ingen aning. Varför har inte de som är ansvariga för oss i Enköping, efter svettestet till exempel, hört av sig och frågat hur det gått och försökt göra upp en ny plan?
Jag menar, det är ju inte som att Barnspec. i Enköping inte vet att vi gjort detta.
Nej jag blir så less bara. Jag passade även på att fråga läkaren här på vår vårdcentral vart jag kan vända mig om jag ej är nöjd med beslutet från öron näsa hals mottagningen på akademiska att släppa oss trots att indragningarna är kvar. Svaret var Barnspecialisten i Enköping. Tror ni det går att få tag på dom?
Ska skicka genom via ”mina vårdkontakter” på 1177 nu och hoppas på framgång…
Jag känner mig så frustrerad och arg! Varför låter de ett så litet barn bara ligga och guppa med en liten badring mitt ute i havet?! (Ni fattar bilden)
Det känns som att ingen vill ta i oss på grund av att ingen vet vad det är som orsakar detta. Som att ingen vill ta på sig ansvaret. Som att ingen har ballar (eller blygdläppar) nog att säga ”Jag är ledsen, men vi vet faktiskt inte vad som är felet just nu, vi vet inte vad vi ska göra faktiskt” och istället blir vi runt skickade, nekade remisser och vi blir fast där ute med den lilla badringen ute i havet.

ALFONS SLOG PÅ STORT

17 april, 2018

Jag fick upp denna bild i min app som heter Timehop idag. Appen samlar bilder och statusuppdateringar från till exempel Facebook, Instagram, Twitter, Dropbox och så vidare. Så för 5 år sedan så postade jag denna bild på Alfons där han tydligen slog på stort och chockade oss allihop genom att ha gått upp 1 helt kilo på en månad. Han hade legat på 7 kilo (grammen ändrades) i fem hela månader. Jag vet inte varför men mina barn är stora för tiden de föds i och går sedan låååååångsamt upp i vikt. När de sen närmar sig året börjar de öka mer i vikt. Så har det varit med Alfons, Ines och nu med Aline verkar det som.
Alla vägde någonting på 3800 när de föddes, alla föddes kring 38 fulla veckor och alla har gått segt upp i vikt.
Alfons och Ines har också utvecklats ungefär likadant! Båda kröp vid 10 månader, fick sina första tänder kring året och tog sina första steg när de var runt 1 år och 2-3 månader. Det ska bli kul att se om Aline kommer matcha syskonen!

INSKOLNING – VEM ÄR DET VÄRST FÖR?

17 april, 2018

Det här med att skola in sina kids på dagis. Det känns för många, inklusive mig själv, lite sorgligt och jobbigt. Även om jag, som jag skrev tidigare, vissa dagar känner för att stänga in mina barn i garderoben för att slippa se dom. Så uppstår en sorgsen känsla av att de ska skolas in på dagis. Jag ska inte längre vara hemma med barnen.
Alfons skolades in vid 1,5 år på grund av att föräldradagarna var slut och jag fick jobb. Jag minns hur jobbigt det kändes. Mest för att han var så ledsen under inskolningen. När fröken tog honom så bara hängde han mot mig och grät hysteriskt och ville komma till min famn.
Usch så brutalt det känns nu när jag tänker på det. De små fattar ju inte varför de ska vara på dagis, varför de blir lämnade där och så vidare. De hamnar i armarna på en främling och så blir en åtsagd att det bara är att gå därifrån. (ja det finns andra inskolningsformer)
Visst jag fick vara inne på dagis medan de var ute och gråten gick tillslut över. Men näe, nu när jag sitter här och skriver så känns det väldigt barbariskt på något sätt, haha.
Jag minns att jag grät när jag lämnade dagis, ringde till en vän och till Krille och bara grät.
Så ja, frågan är väl vem en inskolning är värst för egentligen? 😉

Med Ines, som skolades in när hon var 2 år och 2 månader var jag tydligare med hur jag ville ha det. Att jag ville vara med mera och vänja in henne och inte bara dumpa över och vända ryggen till och gå därifrån. Det gick mycket bättre med Ines faktiskt!
Jag tror inskolningar i många fall är värre för oss föräldrar än för barnen egentligen, eller åtminstone lika jobbiga!

Hur var er inskolning?

EN LÖRDAG I STOCKHOLM

15 april, 2018

Igår for jag hem till pappa för att lämna av barnen så jag kunde åka vidare till Stockholm. Där skulle jag möta upp Nikolina mina kära vapendragare för att umgås och käka middag. Vi passade på att träffas sist hon var i Stockholm också, det är synd att vi bor så långt ifrån varandra! Hur som helst. Det var verkligen super varmt här hos oss igår! Kände ni också av värmen?
Jag kunde till och med gå utan jacka.
Först mötte jag upp Nikolina, Johan och Tisen borta vid Strandbryggan.
Jag har aldrig varit där förr men har däremot gått förbi denna uteservering många gånger. Det ligger nämligen precis vid Djurgårdsbron, så om du någon gång besökt Gröna Lund eller Junibacken till exempel så har du passerat detta ställe. Det var riktigt mysigt och hade sol hela tiden förutom en stund om du satt bakom baren mot bryggans håll, som vi gjorde.
Det verkar vara ett populärt ställe för det var ganska mycket folk och i vågor så var det ganska långa köer till baren. Men dom hade faktiskt löst det ganska smart! Förutom att ha köer och inte bara att folk får stå längst en linje vid bardisken så hade de olika barer för vad du ville handla.
Ville du ha Irish coffee till exempel så fick du gå till en speciell bar, ville du ha öl/cider/vin fick du gå till en annan. Det tyckte jag var ett ganska smart upplägg!
Efter att vi kände oss klara vid Strandbryggan så tog vi en Uber till deras hotell där de duschade och fixade sig innan vi drog oss vidare till Koh Pangan för middag. Har du ätit där? Det är en super mysig restaurang som tar dig raka vägen till Thailand! Jag kan verkligen rekommendera den restaurang kedjan! Det finns två stycken i Stockholm och så finns det faktiskt en i Uppsala, men den är inte så stor. Det är oftast stora varmrätter så en verkligen blir mätt, men ibland kan de vara lite snåla på till exempel Scampi. Jag beställde en Scampi rätt igår och det var endast fyra stycken. Det kan jag tycka känns lite snålt om det är en rätt där scampi är huvudingrediensen. Men annars har jag inget negativt att säga! Alla gäster serveras en sallad under tiden en väntar, en simpel isbergssallad med tomat. MEN! Den ligger i en fisksås och kryddor som koriander och chili bland annat och detta är SÅ GOTT!

JAG TAR DET LUGNT

13 april, 2018

Som sagt, jag tar det väldigt lugnt efter denna graviditet för att försöka komma tillbaka till löpning igen. Jag lunkar mer än löper. Men just nu struntar jag i hur fort det går, jag koncentrerar mig super mycket på ANDNINGEN. Och att bara hålla mig i ett tempo snabbare än gång. Jag är glad att jag kom 2 km i alla fall! Det gick absolut inte snabbt. Min average pace var ungefär 8:26, sprang ca 480 meter var 5e minut.