Pappan har ordet – Vid sidan av amningen

27 april, 2016

När man får sitt andra barn är det mycket som är annorlunda. Man tar lite mindre bilder, man har lite mindre panik och allt är lite mer flytande. Men en sak som vi har gjort annorlunda med Ines är amningen.
Alfons slutade rätt tidigt (vid 6 månader) medans Ines fortfarande ammar och är 1 år och 9 månader.
Jag märker en ganska stor skillnad i detta. Alfons blev snabbt ”min son” när han slutade amma. Alltså det var som att han såg mig på ett annorlunda sätt när han inte längre behövde svinga mellan tuttarna. Ines är där fortfarande. Jag har inte hennes fulla tillit. Det känns ibland som att hon inte förstår vad meningen är att ha en pappa.
Såklart blir hon glad när jag kommer hem. Jag får en liten kram och hon vill bli upplockad. Vi busar och så.
Men ifall Mamma är borta så är det lite jobbigt. Särskilt framåt kvällen. Då blir hon lite stressad. Om mamma ska sova borta då är det kört. Ines kan nästan inte sova utan sin mamma. Hon är inte bara en vandrande mjölkko hon är en napp med. Så när natten kommer och hon vaknar framåt 23 så finns det väldigt lite tröst. Hon vägrar all form av mat/ersättning och napp. Hon kan kanske bli glad av att kolla på Youtube en stund. Har jag tur så somnar hon en timme.

På dagarna går det bra att leka med mig

Sist jag var själv med mina barn så var det kaos. Det är väldigt jobbigt att vara maktlös och trött. Jag fick nästan panik emellan åt. Ines gick upp ur sängen och ställde sig gråtandes vid dörren flera gånger och skriker hysteriskt när vi ska lägga oss i sängen. Hon accepterar inte att mamma är borta. Tyckte det var rätt så ledsamt att jag inte fick trösta henne heller. Hon ville inte att jag skulle röra vid henne. Hon bara tittade ut i mörkret med förvirrande ögon och jag kunde inte göra något för att göra henne glad. Alfons vaknade tillslut och la sig bredvid mig. Han kramade mig och det kändes lite bättre. Men då piggade han till och började busa med Ines. Så nu hade jag ett nytt problem. Klockan är 4 och jag har två vakna barn och jag måste sova så jag orkar med jobbet imorgon. Ines somnade tillslut av utmattning, klockan var väl efter 5. Om två timmar skulle jag upp och skynda mig iväg till jobbet. Jag var inte på topp den dagen. Jag vet inte om hennes beteende beror på amning men jag antar det. Hon är van att får tröst från ett bröst och vips så finns det inte. Det blir kortslutning i hennes lilla dator och vad ska en pappa som inte ens har chipstuttar göra då? Jag hoppas ju såklart att Ines ska sluta amma snart, inte bara för min skull utan för hela familjen. Emelie kan åka iväg utan att känna att ines kommer gråta hela natten. Hon blir mindre beroende av sin mor och kanske kan slappna av runt mig mer. Jag och Emelie kan också gå ut tillsammans utan att känna sig stressad när klockan närmar sig tolv på natten. Kanske till och med börjar hon bli lite mer glad i mat. Just nu kladdar hon mest med den. Jag förstår såklart att det blir en svår period när detta ska hända men jag ser faktiskt fram emot det.

You Might Also Like

1 Comment

  • Reply Louise 27 april, 2016 at 21:58

    Super att höra pappas ord om sen amning, vi är själva 1+ och ammar fortfarande. Håll er starka, vi gör alla så gott vi kan och det vi tror är bäst för våra små.

    (Det är svårt att kommentera hör, fjärde försöket….)

  • Leave a Reply



    4 × 3 =