JAG HAR FÖRLORAT

20 november, 2017

3 månader har hunnit passera. I två av dessa tre månader har vi bott och pendlat mellan sjukhuset och hemmet. Jag kan känna viss sorg att hon redan hunnit bli tre månader och att vi missat hela den där gulli-gull första bebis perioden. Hon är snart ingen bebis längre, men det känns som vår resa börjar nu ungefär, som att hon borde vara en liten nyfödd nu. Men istället är hon redan tre månader. Jag har missat tre månader känns det som. Den här perioden på sjukhuset känns lite granna som en dimma, det känns luddigt. Dagar och nätter har mixas och blivit till ett. Jag har sovit minimalt och flertalet gånger trott att jag kommer få någon slags psykos eller tappa förståndet helt och hållet av att;
1. Vara inne på sjukhuset
2. Inte gå ut
3. Inte sova
4. Bristen på socialt samspel med andra
5. Ångesten över sövningar, provtagningar, röntgen, ultraljud och så vidare

Men nu står jag här och har än så länge ett hyfsat förstånd i behåll. Det känns som vår resa på sjukhuset börjar ta slut nu.
Som att livet kan börja! Men jag har förlorat dessa månader.

You Might Also Like

No Comments

Leave a Reply

fyra + tolv =